2001. En månad in på mitt andra lärarjobb. Jag satt i mitt arbetsrum i källaren, klockan var tre och det var snart dags att gå hem. Blivande Maken ringde och berättade att det skett en olycka i New York, att ett plan störtat. Det fanns tre gemensamma datorer i arbetsrummet och jag kollade genast. Det gick inte att komma ut på internet, konstigt...
När det till slut gick att komma in på Aftonbladets sida stod det först att det var en olycka. En stund senare uppdaterades dock informationen. Någon hade kapat ett plan och kört in det i ena World Trade Center. Sedan kraschade ett plan till. Och ett till. Och ett till. Vi satt bara och gapade, det här kunde inte hända.
Vi satt uppe och följde rapporteringen länge den natten. Min första reaktion var att det var synd att jag aldrig skulle komma upp och se på utsikten där. Den byttes snart ut till sorg för alla de som inte överlevde attacken.
Vad var du någonstans?
Jag var på skolan där jag arbetade då. Vi hade just haft arbetslagsmöte och någon kom in och sade att det kraschat flygplan på Manhattan. Satte oss vid datorerna och gick in på Aftonbladet. Framsidan såg inte ut som vanligt och efter en stund gick det inte att nå den alls. En overklighetskänsla!
SvaraRaderaMan trodde ju inte att något skulle kunna ske. Ogreppbart!
SvaraRaderaHej och tack för din kommentar.
SvaraRaderaSv: Ja, jag hoppas verkligen att det finns en sådan mycket, mycket varm plats, reserverad för dessa skojare, som inte tycks ha några som helst gränser för hur de ska gå till väga...
Det som hände i USA är fruktansvärt, och lämnar ingen oberörd. Hela världen har ju som sagt förändrats efter det.
Jag kommer ihåg det som igår. Befann mig på jobbet, på systembolaget. Det kom in en kund, som sa att ett plan hade hamnat fel, och störtat rakt in i byggnaden. Man visste ju ganska lite än så länge. Det enda jag tänkte i det ögonblicket var att det var hemskt, och undrade om det var ett fullsatt passagerar plan eller ett litet plan och vilken hemsk olycka....
Kunde inte se detta förrän jag kom hem kl. 18. Då visar det sig vara hemskare än man kan föreställa sig.
Ikväll tänder jag ett ljus för alla de som någon gång fallit offer för någon typ av terror.
Kram/
Luiza
Jag var hemma och pluggade... mannen ringer och säger att jag skall slå på teven... bilderna var fruktansvärda. Jag kunde inte fortsätta plugga den dagen. Men jag tror tentan gick bra iaf! :)
SvaraRaderaJag jobbade på en reklambyrå och kom tillbaka till kontorets efter ett möte... Träffade förresten på min dåvarande chef idag - fast jag glömde säga till honom just detta - att jag alltid kommer minnas att vi satt i bilen och lyssnade på radion och rusade upp på kontoret För att kolla Aftonbladet och servrarna låg nere...
SvaraRaderaJag var på campus och gick sista året på lärarutbildningen och hörde på radion om vad som hänt. Då visste man att det var terrorattacker och jag tillbringade följande dygn med att intenstivt följa händelserna via tv och tidningar. Usch vilka hemska minnen!/P
SvaraRadera