tisdag 16 oktober 2007

Winnerbäck...

Jag ville skjuta mig själv
redan på tunnelbanan hem
för hur svag jag har varit
och hur fel jag haft
två öl senare
var Skånegatan
ändå lite lockande
och framtidens ljus

(Jag fattar ingenting, Daugava 2007)


Och den jävligaste stunden i livet
var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon
och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat


(Kom änglar, Dans med svåra steg 1996)

1 kommentar:

  1. Kom änglar....ah den är underbar. Sorglig och ljuvlig på samma gång.

    SvaraRadera