Maken har köpt ett par ganska svåra pussel till P2 eftersom han blir klar ganska klart med enklare varianter. Idag har vi lagt ett på 60 bitar. Först var inte P2 alls intresserad och tyckte att det var jättesvårt. Istället lade P1 pusslet - tillsammans med mig. I slutet blev dock P2 lite mer vaken och var med och lade de sista bitarna. Om P1 känt till ordet "medgångssupporter" skulle han nog använt det. :-)
Nu för en stund sedan ville dock P2 ge pusslet en chans, men med min hjälp eftersom "det går inte". Vi började pussla och jag gav förslag på vilka bitar som skulle in var. P2:s reaktion var varje gång Jaaa!.
Han gav upp igen och nu leker han med sina legogubbar. Nyss såg han att jag tittade på honom och log, då fick jag minsann höra att jag inte skulle titta på honom, helst skulle jag gå ut i köket. Jag vägrade dock och tyckte att han kunde gå upp istället om han ville leka ostört.
En bidragande orsak till att jag inte vill gå ut i köket är ju att vi fortfarande har hantverkare där. Lite taskigt för dem att ha mig där ute hela tiden, liksom.
Köket växer fram bit för bit och har vi riktig tur så kanske, kanske, spisen kommer på plats idag. Det vore liksom nice att laga mat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar