Och nu smyger den sig på...

Febern. Jag har kollat ett par gånger sedan vi kom hem från affären och mycket riktigt - den stiger, lite i taget. Just nu känns det som om jag har gjort världens grymmaste jympapass och varit ute lite för länge i vår*solen. Det stramar i ben- och armmuskler och det bränner i ansiktet.

Fan också. I morgon ska vi träffa Systersonen och jag vill så gärna må bra då.


*Nåja... Kanske inte riktigt vår ännu...

Fredag!

P2 har fått medicin tre gånger och redan märker jag en förändring. Han är mycket piggare nu, hoppar lite i soffan - tyvärr - och står upp när han ser på TV. :) Han kan väl inte gå till förskolan så länge han tar medicin, så jag måste hitta på saker för att hålla honom sysselsatt. Jag misstänker nämligen att han - och jag - snart kommer att klättra på väggarna... :)

Jag känner mig fortfarande lite hängig, ont i armar och ben och lite i huvudet. Dessutom hostar jag en del. Den hypokondriska delen av mig misstänker att jag har början till influensa, vi får se i helgen. Jag hoppas att jag lyckas hålla mig uppe, vi får nämligen förmodligen besök på söndag. Systersonen med sambo kommer upp till huvudstaden och det vore sanslöst roligt att träffa dem.

Hjärterum - stjärterum och allt det där... :)

Sedan lunch, när vi hämtade P1 på förskolan, har det varit en aning kaos här hemma. P1 är lite svartsjuk tror jag, eftersom jag kollar P2 så noga nu när han är sjuk. P2 i sin tur börjar känna sig bättre och då blir han rastlös. Underbar kombination... :)

Efter lunch hostade P2 så han kräktes igen, men bara lite denna gång. Sedan ville han sitta i mitt knä och ta igen sig. Jag bar in honom till soffan och där har vi suttit ett par timmar nu. P2 har sovit i mitt knä och P1 har suttit på andra sidan av mig. Det hade räckt med att sitta i en fåtölj, med tanke på hur lite plats vi tog tillsammans.

Nu väntar vi alla på att Maken ska komma hem. Fredag kväll = två dagar hemma med hela familjen!

Jag hoppas att ni alla får en bra helg.

Sjuk

Doktorn lyssnade på P2:s hjärta och bröst samt tittade hur han andades. Lunginflammation. Kåvepenin i en vecka, tre gånger om dagen. Tack för den. Min stackars plutt. Han har varit en zombie mest hela dagen, men nu när han fick spela x-box en stund verkar han piggna på en aning. Hosta gör han dock fortfarande.

Håller på att fixa middag, sedan ska jag åka iväg och handla en del saker - t ex yoghurt och annat som lilleman kan tänkas få i sig. Enda förhållningsordern jag fick var annars att se till att han drack ordentligt.

Sjukdag 3

Jag ligger i soffan och har en trött P2 på mig. Han har sovit dåligt i natt och tar igen lite sömn.

Vi har en akuttid 14.40 idag. Jag ringde VC tidigare och sköterskan pratade om att det just nu pågår en ovanligt kraftig influensa. Den kan hålla på i ett par veckor. :-(

Fcuk

Stunden jag har väntat på har kommit. P2 hostade så han kräktes. Två gånger - hittills. En gång i Makens säng och sedan igen i sin egen när jag nattat. Stackarn. När jag varit nere och hämtat nytt täcke och kudde och bäddat rent sängen ville han inte lägga sig, förmodligen rädd för att det skulle hända igen. Istället somnade han i min famn och jag satt på golvet mellan pojkarnas sängar. När han somnat lyfte jag över honom till sin säng och satt med honom tills han kommit till ro igen.

P1 sa att han också mådde illa, men jag vet inte om det berodde på att han hörde att P2 kräktes. Vi får nog se under natten. Jag sa i alla fall till dem att det inte är farligt att kräkas, att det ofta kan kännas bättre efter att man har kräkts.

Snutten.

40,3 grader...

Gissa om jag ringt 1177 idag? Jepp! Nu, nästan två timmar senare har P2 sovit, fått Alvedon och vilat. Just nu äter han - äntligen - lunch och är nere på lugna 37,6 grader. *puh*

Sjukdag

Igår upptäckte vi att P2 hade lite feber. Den höll i sig i morse, så det blev ingen förskola för honom idag, till P1:s uttryckliga besvikelse. D v s - han skrek och grät i 45 minuter. Men till förskolan kom han i alla fall.

När jag och P2 skulle hämta P1 tyckte jag att lilleman var ännu varmare än tidigare så jag kollade hans temp: 39,2. Jag gav honom alvedon och bäddade ner honom i vagnen med en filt.

Nu sitter pojkarna i soffan och äter glass. P2 är gnällig samtidigt som P2 retas och gnäller. En ljuvlig dag...

Torsdagen

För sjuka för att vara på förskolan. För friska för att vara inne en hel dag. Jodåsåatte... Idag har det varit en intensiv dag. Jag ville ta med dem ut och leka i snön, men kände samtidigt att det var dumt med tanke på att de var hemma p g a förkylning och hosta. Ville inte förvärra det liksom.

P2 fick playdo-lera av ena systern i julklapp och idag invigde vi den. P2 satt med den samtidigt som jag och P1 spelade Bamses honungsjakt (om någon undrar så kan jag meddela att gammal är äldst *ler*.) Man skulle forma olika djur och sedan kunde man antingen lägga tillbaka leran i respektive burk, eller så kunde man torka den.

När P1 spelat klart hade P2 tröttnat och gått ut till TV:n. Då passade även P1 på att testa. Det funkade ganska bra, mycket p g a att det medföljde fötter, ögon, öron etc i plats. Det var alltså ganska lätt att forma djuren.

P1 slocknade otroligt fort i kväll, kvart över åtta tror jag att han sov. P2 är lite mer seglagd, men sömnen är på G där också nu. Maken nattar honom, men nu har jag inte hört några ljud där uppifrån på ett tag, så han är nog snart nere.

Vad sa du att det hette sa du...?!

Idag var jag med pojkarna på Spira inne i stan. Jag berättade för fröken att de haft höstblåsor förra veckan och därför gick vi inte utanför dörren. Jaha sa hon, det nya namnet på Mul-och-klövsjukan? Say what?! I synnerhet med tanke på att jag nu har två blåsor på handen och en i munnen. Inte så kul att nämna kanske. Needless to say, så tog jag ingen i hand idag...

Nu i kväll kollade jag upp det här på Wikipedia och blev lite lugnare. Höstblåsor är tydligen det nya namnet på hand-fot-munsjuka. (Nej, jag sa inte att jag blev mycket lugnare...)

Jag passade även på att googla efter bilder med ovan nämnda sökord och låt mig bara säga en sak. Barnen måste ha haft en mycket mild variant, oj vilka utslag som visas...

Stackars små... och stor!

Barnen är riktigt låga idag. De äter knappt något och dricker tyvärr ganska lite också. Jag ringde 1177 eftersom de båda har en vit beläggning och blåsor på tungan. Först sa sjuksköterskan som svarade att det kunde vara scharlakansfeber, men eftersom de inte har några andra utslag strök hon det alternativet. Istället föreslog hon att det kunde vara herpes eller höstblåsor. Av de två tror jag personligen mer på höstblåsor:

Både herpes och så kallade höstblåsor beror på virus. Det vanligaste är att herpes ger ömmande blåsor på utsidan av munnen men de kan också uppstå inne i munnen. Blåsorna sitter tätt tillsammans i grupper. Första gången som små barn blir smittade av herpesvirus är det främst tandköttet som blir svullet, rött och lättblödande, men det kan också bildas små sår, framför allt på tungan. Höstblåsor är en sjukdom som kan orsaka epidemier bland barn på hösten. Blåsorna sitter i munnen men kan också komma runt munnen och på händerna, fötterna och ibland på skinkorna. Det är en ofarlig sjukdom som går över inom ungefär en vecka. Både herpes och höstblåsor kan ge feber och göra att man känner sig sjuk. (Sjukvårdsupplysningen, 1177)

Stackarna har inte fått i sig så mycket mat. Det står på upplysningssidan att det kan vara lättare att få i sig mjukare mat, som t ex yoghurt, filmjölk, soppa, kräm och glass. Av de alternativen är det bara yoghurt och glass som barnen äter. Jag har köpt hem både nypon- och äpple/kanelsoppa, men pojkarna är mycket skeptiska till båda. Till middag blir det smörgås. Ännu en kulinarisk fullträff... Efter att jag försökt med mackan tar jag fram glass och lördagsgodis, hoppas de kan äta lite av det.

Tydligen kan det onda dämpas med Xylocain, som innehåller ämnet lidokain, och som smörjs på såren 10-15 minuter innan måltiden. Den kan köpas receptfritt på Apoteket. Men allvarligt talat, hur kul kan det vara att försöka få på salvan på deras tungor? Det känns så där enkelt att genomföra...

Även om det skulle vara scharlakansfeber/halsfluss behandlas det tydligen inte med pencillin på lite äldre barn längre, berättade sjuksköterskan för mig.

Själv är jag fortfarande förkyld, och toppar nu dessutom med mensvärk från helvetet. Vi kan väl säga att min stubin är hyfsat kort för tillfället. Jag förstår fullständigt att Maken flytt huset och har pokerkväll med det gamla gänget.

Undulatspruta

Vi fick faktiskt hem vår lilla undulatkille i måndags igen. Veterinären trodde att det kunde vara en infektion och vi fick hem antibiotika och en liten pipett som vi ska ge Lemon medicin i en gång om dagen, i tio dagar. Gissa om han gillar det? Inte mycket, men han börjar faktiskt piggna på lite nu. Skönt.

Tack, Expressen!

Ja, å alla hypokondrikers vägnar alltså. Nu kan de få fundera över någon ny åkomma. Eller som ni basunerar ut på löpsedlarna idag:

Din förkylning kan vara en hjärtinfarkt

Min mamma är för närvarande helt övertygad om att hon fått borrelia (resistent rackare, för det är ju ett tag sedan som det var fästingtider...), nu kanske hon dessutom kommer upptäcka att hon har ont i halsen också, oh hemska tanke...

Fredagen den 13:de februari 2009

Livet suger ganska hårt just nu. Någon nära mig och Maken är sjuk. Väldigt sjuk. Jag vet inte hur det kommer att gå. Maken är bedrövad, för att använda ett ord som inte tas fram varje dag. Idag var jag på jobbet ca 50 minuter innan jag åkte hem. Jag måste vara stark, men är inte säker på hur stark jag kan vara.

Vet inte hur mycket jag kommer att skriva här under den närmaste tiden. Ska dock försöka, det gäller att ha kvar rutinerna.

Rutinerna ska som sagt vara kvar och ikväll blir det "Let's Dance". Men helt kul blir det inte.

Jag tänkte att S skulle få sin bebis idag. Dels eftersom hon redan gått över tiden så mycket (skulle kommit förra måndagen), men dels också pga av att hennes far, min svåger, drömt en dröm som fastställde nedkomsten till idag. Men jag har inte hört något, så den väntar ett tag till med att komma ut. Det hade varit kul om den fötts på samma dag som jag åtminstone. Men bebisen väntar. Lika envis som sin mamma. Och som mig. :-)