Visar inlägg med etikett Filmer jag har sett. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Filmer jag har sett. Visa alla inlägg

tisdag 18 mars 2014

Sjukdag


Hemma med förkylning som satt sig ordentligt på stämbanden. Idag blev det filmtittande för hela slanten. Emma, Clueless och Admission.


Det fanns en sorts röd tråd. Först såg jag Emma, eftersom jag älskar den filmen och det var länge sedan jag tittade på den. Sedan var steget inte så långt till Clueless, som är en modern variant av Emma. När jag såg den filmen insåg jag hur mycket jag gillar Paul Rudd och sökte runt efter filmer med honom. :)

Jag kände inte för att se typiska grabbfilmer, men hittade Admission från förra året som hade en helt OK rollista, Rudd och Tina Fay spelade huvudrollerna. Filmen i sig var just OK. Den funkade att se under en sjukdag.

Fey spelar en kvinna, Portia Nathan, som arbetar på antagningen vid Princeton, Rudd spelar John Pressman, en lärare/rektor på en skola som tidigare gick på samma college som Portia. Nu har han en duktig elev som han vill skicka till Princeton. Dessutom misstänker han att det finns en personlig koppling mellan Portia och eleven...


Trailer till Emma:

Trailer till Clueless:

Trailer till Admission:



tisdag 10 december 2013

Spontanbio :)

M ringde och ville ha med mig på bio ikväll. Hon hade fribiljetter som snart gick ut och det var egentligen bara jag i bekantskapskretsen som var intresserad av att se The Hunger Games: Catching Fire.

Jag var egentligen lite skeptisk eftersom jag har för mig att mellanboken var lite svagare än de andra. Det var dock inte så när det gäller filmen. Den andra boken var nog mer filmvänlig än den första.

Det här var riktigt, riktigt bra. Jag är mycket glad att vi gick och såg den. Undrar när jag kommer att se den härnäst...?

lördag 28 september 2013

Filmhelg

Helgen har gått i filmens tecken. Igår när Maken kom hem hade han med sig två filmer, De fem legenderna (Rise of the Guardians) och Zero Dark Thirty. Vi kollade på den förstnämnda tillsammans med pojkarna igår och den var helt OK. Pojkarna tyckte dock att den var lite skrämmande ibland, i synnerhet när nattmaran dyker upp. Jag tror att jag skulle vilja se den på engelska, det var lite menlösa röster på svenska. Jack Frost vill bli sedd av barnen och vara en lika stor legend som jultomten och påskharen. Vad händer när nattmaran försöker ta över legendernas plats i barnens hjärtan?

När pojkarna lagt sig började vi se Zero Dark Thirty, filmen som handlar om hur man försöker få tag i bin Laden och hur man till slut hittar honom i Pakistan och skjuter honom.

En välgjord film, men jag var inte så begeistrad. Maken somnade dessutom, så vi såg klart den nu i kväll. Intressant att se hur man gick till väga för att få tag i honom.

Idag, när vi kom hem från lekland med barnen passade Maken på att gå ner i biorummet och se på film. Jag smög ner lite då och då, i synnerhet eftersom han höll på att se The Adventures of Priscilla, Queen of the Desert. Underbara rolltolkningar av Hugo Weaving, Guy Pierce och Terence Stamp. Vi har båda sett den förut, men det var ett tag sedan och den är helt klart sevärd, om och om igen.

Jag har sagt till Maken att jag vill se musikalen som precis haft premiär på Göta Lejon. Det verkar som om jag kan få med honom... :)

Slutligen tittade vi på Sideways. Om man nu pratar om filmer som vi sett förut, så är nog den här en som jag kan se hur många gånger som helst, utan att tröttna. Jag älskar den här filmen, trots att huvudpersonerna egentligen är något av självupptagna pretentiösa kräk. Underbar film, jag älskar den. Nio år gammal film, som egentligen inte sett ut att åldrats en dag.

När jag ser den får jag en sådan otrolig lust att åka runt i Kaliforniens vindistrikt med bil och provsmaka en massa vin. Hoppas att det blir av någon gång...

Nu ska jag gå och hänga tvätt och sedan sova. I morgon blir det frisörbesök och sedan en tur till kompisar. Ser fram emot det.

måndag 17 juni 2013

Filmtittande

Under helgen har jag sett film varje dag, men det blev samma film både fredag och lördag - Röjar-Ralf. Jag berättade för pojkarna att jag hade den i fredags och båda ville se om den i lördags. Och inte mig emot, den var riktigt bra. De har sytt in alla dataspelsreferenser på ett snyggt sätt och den var rolig att se även för mig.

De svenska rösterna var bra, men jag hade nog velat se den med engelska röster också. Det får bli en annan dag eller ett annat år. :)

Röjar-Ralf har varit skurk i ett dataspel i 30 år och börjar bli trött på att alltid ses som en skurk. Han vill få en hjältemedalj och sticker därför ut ur sitt spel (genom elsladden givetvis, det var lite svårt att förklara för Pusselbitarna varför det var den vägen som de kom ut ur spelen).

J har pratat mycket om filmen, så jag hade höga förhoppningar på den. Jag blev inte besviken. Se den!


Maken köpte Woody Allens Midnight in Paris till mig som Alla hjärtans dagspresent, tillsammans med guideböcker inför Parisresan. Och allvarligt talat, om jag inte var lite förälskad i staden innan jag såg filmen hade jag garanterat varit det nu.

Owen Wilson spelar en manusförfattare/aspirerande författare som befinner sig i Paris tillsammans med sin nyblivna (?) fästmö och hennes ganska otrevliga och mycket republikanska föräldrar. Han älskar staden och vill gärna bo där, hans blivande fru vill dock att de ska bo i en strandvilla i Malibu.

De träffar vänner till fästmön i Paris - Michael Sheen är helt underbar som outhärdlig pretto-besserwisser - och alla trycker de ner Wilsons rollfigur.  Han är uppenbarligen inte nöjd med sitt liv och vill egentligen leva i Paris på 1920-talet. På något mystiskt vis hamnar han verkligen i tjugotalets Paris där han träffar alla personligheter som han beundrar - Hemingway, F Scott Fitzgerald, Cole Porter. Men var ska han egentligen vara? Var hör han hemma?

Jag gillar filmen, den var snyggt gjord. Owen Wilson är bra. Man får med sig flera visdomsord från regissören också, det är tydligt vad han anser om det som sker.

måndag 13 maj 2013

Film: Wanted

Tjejen med den låååånga underarmen...
En elev lånade ut Wanted till mig för en halv evighet sedan och nu kände jag att jag inte längre kunde ha den hos mig, hen måste få tillbaka den. Maken gick och lade sig för en stund och uttryckte sin förtjusning över att jag "äntligen kollade på action". Say what?! Jag kollar gärna på action, det är psykologisk thriller och skräck jag inte vill se.

Det jag inte gillar är att kolla på film själv. Jag vill gärna att någon är med och ser film med mig, för att jag ska ha någon att prata om filmen med sedan. Jag får helt enkelt ta och prata med eleven i morgon. :)

Will McAvoy spelar en allmänt misslyckad kille som har ett trist jobb och hans tjej är otrogen med hans bäste vän. Helt plötsligt dyker en snygg, cool brud - Angelina Jolie, fullklottrad med tatueringar - upp och säger att hans pappa - som försvann när han var nyfödd - är död och att han kan få hämnas dennes död. Om han går med på att tränas upp för att hämnas? Är påven katolik?

Den var OK, men ingen wow-faktor. Han är ganska cool och tydligen gjorde han många stunts själv.


tisdag 23 april 2013

Filmkväll

Maken valde film, Life as we know it. Efter halva filmen somnade han... Men jag gillade den. :-)

Första daten för Holly och Eric är en katastrof. Hon är ett kontrollfreak och han är en mansgris som har som mål att ligga med så många tjejer som möjligt. Hon vill aldrig någonsin träffa honom igen, men deras bästa kompisar gifter sig med varandra. Och efter ett tag måste de stå ut med varandra hela tiden.

Jag är inte helt förtjust i Katherine Heigl, men jag tycker att Josh Duhamel är OK. Bra biroller också.

En trea kan den få. En stark.

lördag 8 december 2012

Kvällens film...


Under tiden som Pusselbitarna åt sig trötta på choklad såg vi på film. Disney channel visade Kejsarens nya stil från 2000 (premiär 2001 i Sverige om jag fattat rätt). Riktigt kul måste jag säga. Lite läskig när den obligatoriska elaka personen var med, men ändå på ett bra sätt och pojkarna blev aldrig skrämda.

Handlingen var lättfattlig och roande. Den unge kejsaren är en bortskämd pojkvasker som får igenom sin vilja - vad det än handlar om. På ett ganska underhållande sätt får han lära sig en läxa och får dessutom för första gången i sitt liv vänner som tycker om honom för den han är och inte för att han är kejsare.

Redan i första rutan får vi se att killen är en lama, och sedan görs en tillbakablick för att vi ska få veta hur han hamnat där. Pojkarna gillade det konceptet, tror jag.

Du störde mitt tung-gung! 



fredag 9 november 2012

Fredagsmys...

Ännu en första i mitt liv. Två barn hemma idag, min första VAB-dag. :-) P1 var sjukare igår och hade feber. Idag var han ganska pigg. Däremot är P2 riktigt risig idag. När han får feber - det räcker med 37,5 - då blir han däckad, stackars sötnos.

Vi har sett på tv och på film. Det har blivit både Kung fu panda 2 och Vem?. Kung fu panda 2 har de sett flera gånger nu, men jag hade inte sett hela. Jag tror att den är ännu bättre med originalspråk, jag gillar Jack Black.

Vi skulle ju till Kolmården i morgon och sova över till söndag. Med tanke på att P2 är såpass dålig just nu har vi avbokat övernattningen. Just nu. Märker vi att han mår bättre i kväll eller i morgon bitti så bokar vi ett rum igen. Avbokade man före 17.00 förlorade vi bara 200 kronor. Om P2 är bättre i morgon är det väl spenderade pengar.

Nu på seneftermiddagen blev P1 rastlös och ville göra något. Jag föreslog att vi skulle baka. Vi har ju fortfarande ingen ugn - ja, jag räknar minuterna tills vi får det nya köket - så det enda jag kom på att göra var chokladbollar. Vi hade inget pärlsocker hemma, men väl en himla massa strössel. Kolla i synnerhet in de två längst till vänster med snöflingor på - de ska Pusselbitarna få äta. Ganska OK fredagsmys, om någon frågar mig.

Just nu väntar vi på Maken. Han skulle komma hem i hyfsad tid, men sedan fastnade han i något - som han så ofta gör. Han gillar verkligen sitt jobb. Dessutom skulle han handla mat på vägen och det kan mycket väl bli thai. Gott! Eftersom pojkarna är lite småsjuka blir det Cola till kvällen för dem. De har inte ätit så mycket idag - för första gången räckte en sats pannkakor till oss tre *och* det blev över.

torsdag 25 augusti 2011

Yes!

Jag har lyckats se en film som inte är tecknad! Å andra sidan är jag inte säker på att den är äkta eller inte - Exit through the gift shop.  Jag gillar Banksys gatukonst, den är - oftast - riktigt snygg.

Filmen var nominerad för bästa dokumentär i Oscarsgalan i år, men vann inte. Det hade varit intressant att se vad som hade hänt Banksy om han varit närvarande. Jag har för mig att jag läste att det fanns en risk att han hade blivit arresterad.


torsdag 10 mars 2011

Vårkänslor & film

Lite mer vår idag, men jag blev lite lätt oroad när jag tittade ut och såg snöblandat regn. Jag tror dock att det är vår på gång, det töar och snön är på väg ut.

Just nu är jag riktigt dålig på att uppdatera, men det är mycket med skolan just nu. Nästa vecka blir nog hysterisk, då ska jag skriva utvecklingssamtalslappar till mina klasser och börja ha samtal med mina sjuor.

Jag såg en film idag i skolan, Flugornas herre. Av någon anledning har jag inte sett den tidigare, tror jag. Boken har jag läst, och gillar den mycket. Tyvärr kunde det nog ha blivit lite mer diskussion med eleverna efteråt, men det blev OK. Jag är dock chockad över att så många elever kunde se en film i 1½ timme och sedan inte minnas ett dugg av handlingen...

lördag 5 mars 2011

DVD-eftermiddag, del II

Nu har vi sett kvällens andra film, The Kids are All Right. Huvudrollerna spelas av Annette Bening och Julienne Moore. Handlingen, hämtad från www.sf.se:
Nic och Jules är ett lesbiskt par som har två barn tillsammans. Joni och Laser har blivit till genom konstgjord befruktning och de är nu i tonåren. Innan Joni börjar college till hösten finns det en sak som hon och hennes bror vill göra - träffa sin pappa. De lyckas spåra honom, men hur ska de kunna övertyga mamma och mamma om att de även behöver en pappa i huset? Han är ju ingen riktig pappa enligt dem, bara en"donator". Detta sätter igång en lavin av känslor, tankar och outtalade önskningar som kommer påverka dem alla för all framtid.


Jag gillade filmen, bra skådespelarinsatser av alla inblandade.


Både Annette Bening och Mark Ruffalo var nominerade till Oscars, men vann inte.

DVD-eftermiddag, del I

Vi hyrde ett par filmer tidigare i dag. Den första har vi precis sett, Familjen Jones (The Joneses). I huvudrollerna: Demi Moore och David Duchovny. Den perfekta familjen flyttar till ett nytt område och blir populära. De har de coolaste produkterna och får alla andra att bli intresserade av dem. En film som protesterar mot konsumtionssamhället och den är väl OK. Inte toppenbra, men inte heller direkt dålig.

Filmens tagline: They're not just living the American dream, they're selling it.



söndag 27 februari 2011

The King's Speech




Jo, men visst var filmen bra! Riktigt bra skådespelarinsatser från alla håll. Michael Gambon spelar gamle kungen, George V. Geoffrey Rush spelar talpedagogen som hjälper hertigen av York/kung George VI och Helena Bonham Carter spelar drottningmodern och gör det på ett lysande sätt. Men det är ju Colin Firths film. Han agerar på ett mycket bra sätt och statyetten borde bli hans i natt.

Jag var orolig över att eventuellt ha haft för stora förhoppningar om filmen och således bli besviken, men nej. Den var precis vad jag hade förväntat mig, och mer därtill.

12 Oscarsklasser är den nominerad i, och jag hoppas att de vinner de flesta - men det lär de inte göra. Bästa manliga huvudroll borde de dock ta hem, Colin hade verkligen pondus i rollen.

Jag är osäker på om Rush nominerades för rollen som Lionel Logue, men det borde han verkligen ha blivit. Mycket bra insats!

Handlingen, hämtad från Wikipedia:
Kung Georg V dör i januari 1936 och efterträds av den motvillige monarken Edvard VIII som emellertid abdikerar i december samma år. Prins Albert, hertig av York, står i tur och blir kung med namnet Georg VI. Han känner sig mycket osäker inför offentliga framträdanden, då han lider av svår stamning. Flera läkare har misslyckats med att komma till bukt med kungens stamning. Via en annons i tidningen kontaktar man den självlärde logopeden Lionel Logue. Hans behandlingsmetoder är minst sagt okonventionella, men med tiden växer en försiktig men nära vänskap fram mellan kungen och Logue.





måndag 31 januari 2011

Jo då...

Filmen var bra. Riktigt bra t o m. Är dock rädd att jag kommer att drömma mardrömmar i natt...

söndag 9 januari 2011

Trött...

Men vi ville verkligen se klart Kick Ass. Den var bra. Underlig och väldigt mycket splatterfilm - men bra.

Vad den handlar om? Jo:
Dave Lizewski (Aaron Johnson), en typisk tonårspojke, som undrar varför det inte är någon som har provat på att vara superhjälte. Han bestämmer sig för att köpa en dräkt från nätet. Första försöket med brottsbekämpning går dock inte bra, han blir misshandlad, knivhuggen och påkörd av en bil. Han hamnar på sjukhus, och får metallplattor som håller ihop benen. Han drabbas även av nervskador som gör att han kan hantera mer smärta än de flesta.
(http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kick-Ass_(film))

Andra figurer som är med i filmen är HitGirl (11 år och svär som en borstbindare) och Big Daddy (hennes pappa). Nicolas Cage spelar Big Daddy och han är riktigt bra.

Inte den mest seriösa film jag sett, men bra underhållning.




söndag 7 november 2010

Bio - flera stycken

Det blev inte en film. Det blev två. Helt olika, men båda bra på sitt sätt. 


Vi började med att se Due Date, med Robert Downey jr och Zach Galifianakis. Och en sak kan jag säga från början, det är inte en helt originell filmhistoria. T o m Maken kände igen grundstoryn från Raka spåret till Chicago (Planes, Trains and Automobiles) med Steve Martin som den ordentlige mannen som tvingas resa med den mer bohemiske figuren som spelas av John Candy. 


Men filmen var riktigt rolig, och står hyfsat på egna ben. Varken jag eller Maken har sett Baksmällan (The Hangover) från förra året, men den står numera på vår filmlista att se här hemma. Zach Galifianakis är tydligen med i den, men han är en ny bekantskap för mig. Ibland hysteriskt rolig, ibland bara hysterisk... :)


RDJ spelar en man som är på väg hem från Atlanta till L.A. eftersom hans fru ska föda deras första barn med planerat kejsarsnitt. Efter en del händelser på planet blir både han och en annan man avslängda och belagda med flygförbud. Istället delar de båda männen bil för att ta sig hem. Mycket, mer eller mindre sjuka, saker händer och vi satt och skrattade så gott som hela filmen. 


Jag var lite oroad innan för att det eventuellt skulle vara en grabbfilm med mycket under-bältet-humor. Det fanns sådan också, men den var överkomlig. Och RDJ är mycket bra, som han alltid är. 



När vi var på väg ut frågade Maken om vi inte skulle se The Social Network också. Eftersom jag velat se den sedan den kom ut i oktober sa jag OK.  Och den var bra. Sällan har jag tyckt så illa om en huvudrollsinnehavare, för Mark Zuckerberg (spelas av Jessie Eisenberg) är inte en person man gillar så mycket. Socialt inkompetent och säger saker som man kanske inte ska säga högt. Det finns dock en sak han är sjukt bra på och det är att skriva kod. Han skapar ett socialt nätverk som startas upp på Harvard och sprider sig från skola till skola, kontinent till kontinent. The Facebook, senare kallat Facebook. På vägen skapar han dock också fiender.


Filmen tar dels upp de stämningsansökningar som görs mot honom, och dels vägen till att bli världens yngste dollarmiljardär.


Replikerna i filmen är genomtänkta och för det mesta bra. Erica Albright (spelas av Rooney Mara, den nya Lisbet Salander) får redan tidigt i filmen tala om för Zuckerberg vad hon tycker om honom:
You are probably going to be a very successful computer person. But you're going to go through life thinking that girls don't like you because you're a nerd. And I want you to know, from the bottom of my heart, that that won't be true. It'll be because you're an asshole.
Jag ville se den av flera skäl. 1) Aaron Sorkin har skrivit manus. Det var mitt tyngst vägande skäl eftersom allt han gör är bra. Aaron Sorkin är ett geni. End of story.
2) Facebook och storyn kring den är fascinerande. Så mycket kringstory och ett sådant fenomen som Facebook är idag...Wow.
3) Jag har hört en del kommentarer om att den är Oscarsmaterial. Intressant.


Jag gillade filmen mycket. Visst, det är ganska mycket dialog i den, men det är aldrig någon onödig replik. Förmodligen är det inte en film som vinner en Oscar, men den kommer nog att bli nominerad. Justin Timberlake spelar grundaren av Napster, Sean Parker. Han kommer också med på ett hörn och jag gillar honom nästan ännu mindre än Zuckerberg. Skådespelarinsatsen är dock bra.




söndag 4 juli 2010

Söndagsnöje...

Brunch hos A&U, sedan fotosession hos J&M och slutligen middag och bio inne i stan med just J&M. "Iron man 2" (http://www.imdb.com/title/tt1228705/). Som jag väntat. Och den var helt OK, många coola repliker och personer. Helt klart sevärd.



söndag 13 juni 2010

Film

Mycket Christopher Walken ikväll. På femman visades "Stepford wives" och den såg vi. Egentligen var det L, S:s man som ville se den men han somnade. Kvar var jag och S som tittade klart på den. Bättre än vad jag trodde, trots en del överdrivna scener. Männen har mindervärdeskomplex och vill förändra sina fruar. Den perfekta frun i den perfekta lilla staden.

Andra filmen med Walken var "Hairspray". Också helt OK film, men den har jag sett. Lätt att välja bort, trots en underbar Walken, som alltid.

Måndag i morgon. Ick. God natt.


lördag 8 maj 2010

Filmdags

Vi har haft en heldag med Makens syskonbarn och respektive. Fika på Taxinge och sedan middag hemma hos oss. Dagen avslutades med att vi såg The Taking of Peltham 123. Filmen är tydligen en nyinspelning av en film från 1974 (The Taking of Peltham One Two Three). Det har även gjorts en TV-version 1998, men den ska vara kass, enligt recensionerna på IMDB i alla fall.

Jag var inte överdrivet imponerad av den, såg den som en blandning av Speed och Die Hard - With a Vengeance - båda filmer jag gärna ser om -  men den var OK, en normaltrea skulle jag nog säga. Mycket tack vare skådespelarna. John Travolta är otroligt bra i huvudrollen. Han spelar en stenhård psykopat, vars vanligaste ord genom hela filmen är mother fucker. Jag gillar också James Gandolfini i birollen som borgmästaren i NY. Jag var rädd för at jag bara skulle se Tony Soprano när jag jag såg honom, men det var lugnt. John Turturro är alltid en favorit, jag gillar hans stil. Han brukar vara en kvalitetsäkring för mig. Denzel Washington är helt OK, men ingen anledning till varför jag såg filmen. Jag valde för övrigt inte filmen, det gjorde Maken och de andra medan jag var och handlade ingredienser till vår lasagne.

Nu ser jag på Äventyraren Thomas Crown (The Thomas Crown Affair) på TV3. Nyversionen från 1998 med Pierce Brosnan och Rene Russo. Jag gillar den och har sett den flera gånger. Nu är det i och för sig på trean med 20 ton reklam, men då kan jag gå iväg och kolla till andra saker lite då och då.

Vi får se om jag ser klart filmen nu eller ser den på DVD någon dag istället. Maken har åkt iväg för att skjutsa killarna till Söder. Han sa att det var för att vara snäll, men jag misstänker att det var för att han skulle för köra lite mer bil...

söndag 7 mars 2010

Filmdags

Vi hyrde "Bröllopsfotografen" (http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=66517) via ComHem-boxen ikväll.

Jag gillar verkligen Ulf Malmros filmer. Kan bero på att det känns som hemma, nästan. Den här gången är jag dessutom så gott som hundra på att filmen till en del spelades in i Ödeborg, ett litet samhälle i Dalsland jag känner till rätt väl.

Robin bor i Molkom, ett litet värmländskt samhälle. Det finns en industri där och när den läggs ner startar han eget. Han ska bli bröllopsfotograf. Genom skulder hamnar han i Djursholm där han ska fota ett bröllop. Människorna där är lite annorlunda än de han är van vid. Han träffar också en tjej, Astrid som är uppväxt där.

Bra skådespelarinsatser, i synnerhet av Kjell Bergqvist - som alltid. Björn Starrin och Tuva Novotny är också riktigt duktiga.