Jag är lite seg. Nu är det dags att ta hand om tvätten i maskinen och sedan bär det av till sängs. Vi kollade på Spårlöst på Sjuan innan Maken gick upp och lade sig. Det är ett sådant program som jag verkligen inte gillade förut, det får mig bara att gråta. Nu tycker jag dock - av förklarliga skäl - att det är riktigt bra. Men gråter, det gör jag fortfarande när jag ser det.
Jag tänker också alltid på Svärmor när jag ser programmet. Hon gillade det verkligen och såg varenda ett. Sedan brukade hon ringa mig och berätta vad det handlade om. Jag saknar henne.
I morgon är det måndag, sägs det. Vad kan vi göra åt det? :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar