Älskade pappa

Sex år sedan du försvann från oss. Jag saknar dig. Du skulle ju ha träffat Pusselbitarna och blivit lika charmad av dem som mamma.

Jag vill fortfarande ringa och prata med dig, höra din något underfundiga humor innan du skickar över luren till mamma. Det står fortfarande "mamma och pappa" i telefonen när jag ringer mamma. Det känns konstigt att du inte är hemma när vi kommer dit.

Det skumma är att jag tycker att P1 har en del gester och rörelser som du hade. Det måste bara en ren projicering från min sida, men i alla fall.

Jag älskar dig, pappa. För alltid.