Vart tar dagarna vägen, egentligen? Idag var Maken hemma från jobbet så jag var lite mer social än vad jag brukar vara. Nu sitter jag och väntar på att det ska bli dags att gå till kursen. Tar en cappuccino på Svart kaffe. Slösurfar lite internet. Undviker att äta kanelbullar. Det vanliga alltså.
I morgon ska jag spela badminton med A1, innan dess ska jag också hämta de nya läroböckerna på jobbet. Jag har dem i en gammal utgåva, jag vill ha dem så färska som möjligt.
Hertha* Müller fick alltså årets Nobelpris. Det låter, av det utdrag de läste upp på TV, som en författare jag kan tänka mig att läsa. Känner dock inte till henne. Jag är alldeles för inläst på äldre författare, måste ändra på det någon gång.
Hösten är verkligen här nu. Jag tog på mig vantar när jag promenerade idag och inte som tidigare, när jag cyklar. Kallt, men blå himmel, sol och mycket vackra färger i gult, rött och orange.
Lyssnar på: Winnerbäcks nya, Melody Gardot och Danny Gokey.
* Hertha eller Herta? Är inte helt säker på stavningen, stavar så tyskt jag kan. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar