Bli tydligare med att ofrivillig barnlöshet faktiskt är en sjukdom och därtill en av de vanligaste sjukdomarna i åldrarna 20–42 år.
I DN läste jag en artikel om att barnlösa mår psykiskt dåligt. Well, *duh*... Det är en otrolig stress att vara mitt i detta, inte minst p g a frågor och antaganden från andra och press på sig själv att lyckas med behandlingar och annat.
Slutligen såg jag ett nyhetsinslag i Aktuellt idag om att man har för hög tilltro till IVF. Och det kan jag nog skriva under på. Jag trodde aldrig att jag skulle genomföra 4 behandlingar och vara lika mycket utan barn efter dessa som före.
Även om jag har mina underbara pusselbitar idag så ändrar inte detta det faktum att vi varit barnlösa så länge. Däremot ser framtiden riktigt ljus ut. Jag menar, med tanke på hur många kommentarer jag fått om att man alltid blir gravid när man adopterat så kommer det att bli värsta bebisverkstan här nu! (OBS - ironi. Det finns inga belägg whatsoever för det. Och jag är inte heller helt övertygad om att vi ska ha fler barn.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar