Det där med att vara ensam med barnen och samtidigt jobba heltid...

...det funkar inte så där klockrent för mig. Maken är på kick-off/kurs/fan-vet-jag och jag sköter lämning och hämtning med stort stöd från Svärfar.

Igår fick föräldrarna lov att sitta ute i korridoren när P1:s klass hade lektion. Mitt misstag? Jag gick fram till glasdörren och vinkade hej då. Han började gråta och när barnen fick gå ut ur klassrummet slängde han sig på mig. Jag kom inte iväg på en stund...

Idag väntade jag mig en repris, men jag förberedde honom rätt mycket redan igår kväll om att jag skulle behöva träffa mina elever ganska tidigt och att jag inte skulle vara kvar på skolan. Vad händer? Vi går in på skolan, kommer till fritids och en av fröknarna får tag i P1, säger hans namn, vilket blir ett stort plus för honom och talar om för honom att de nu ska ha jättekul och att mamma behöver åka till jobbet. Perfekt!

Nu ska jag jobba 1-2 timmar till, sedan ska jag gå tidigare för att hämta mina prinsar. Jag får jobba ikväll när de somnat.