Onsdag

Först och främst: Jag såg faktiskt solen förut, men nu är det som vanligt igen. Grått, grått och mer grått. Jag är så otroligt trött just nu, det måste bero på det här täcket av tristess som slingrar sig runt mig. Jag vill ha sol och värme!

Dagens aktiviteter blir som vanligt. Rättande och skrivande. Jag har hamnat lite efter och måste komma ikapp snabbt.

I måndags kväll såg vi en film som jag glömt att skriva om, The Squid and the Whale. En verklighetsbaserad historia om en skilsmässa och relationer mellan föräldrar och barn. Jag gillade den, men den var ganska mörk på sina ställen. Laura Linney var - som vanligt - bra och även Jeff Daniels. Jag är fortfarande mer van att se honom i mer komiska roller, så det kändes lite konstigt. En ganska trasig familj, pappan är överlägsen och har alltid rätt. Mamman har levt i mannens skugga men börjar nu skriva egna verk och bryter sig loss.

Den äldste sonen i familjen pumpas full av sin pappas kommentarer. Han får vet vad han ska tycka om böcker, mamman, tjejer... Jag satt ganska långt in i filmen och var otroligt frustrerad över att han inte hade en egen vilja.

Han sitter framför stereon och pluggar in en Pink Floyd-låt och framför den sedan för sin familj som sin egen. Jubel och beröm följer givetvis. Problemet är att han inte stoppar där. Han framför den även på skolans talangtävling - som sin egen komposition. Hans försvar? "Jag hade kunnat skriva den."

Den yngre sonen är... speciell. Han vill bli tennistränare (han verkar glorifiera sin tränare Ivan) och har en del andra underliga saker för sig.

Bra film, men man kanske inte ska se den när man vill bli uppiggad.