Trött

Två dagar i rad har jag varit på jobbet till efter 19.00. OK, idag kom jag fram till att det var smartare att stanna kvar på jobbet och lyssna på hockeyn och Anjas åk än att ta mig hem och missa alltihop. Btw, riktigt trevlig gulddag!

Jag ligger lite efter just nu. I helgen var vi ju hemma hos mamm. Då missade jag en dag på jobbet. Igen.

Pappa är dålig igen. Ingen vet hur länge han finns kvar hos oss. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag älskar honom. Trots allt. Givetvis vill jag att han ska vara med så länge som det bara går. Samtidigt vill jag inte att han ska lida. Han har ont, det syns ju.

Det är fortfarande jobbigt att befinna sig på andra sidan Sverige och inte kunna hälsa på honom så mycket som möjligt. Mamma behöver också stöd. För en gångs skull så behöver jag vara stark för henne.Klart det går. Det måste gå.
/TG