trött tisdag

Jobbar hemifrån idag. Mamma är ju här och jag tyckte att det var bättre om jag var lite mer hemma då. Vi ska åka in till stan och fika med A1 i eftermiddag, men jag kan jobba i ett par timmar i alla fall.

Igår såg vi A history of violence med Viggo Mortensen. Bra film. Oh, han är bra också... :)

Inte för att jag varit så aktiv på ett tag - igen - men jag tänkte bara tala om att jag reser bort över långhelgen. Dags att jordfästa pappa. jag förstår bara inte varför vi ska göra detta i så många steg? Säga farväl, resa hem, gå på begravning, resa hem, jordfästa honom, åka hem... Jag älskar honom, och saknar honom, men det blir för mycket. Vi måste börja leva utan honom. Det blir inte enkelt, men det här är å andra sidan för utdraget!

Jag såg daVinci-koden ikväll. Riktigt bra. Jag förstår inte varför så många sågat den. Den följer ju boken?

OK, Tom Hanks är inte mitt första val för att spela Robert Langdon, men han funkade faktiskt. Han såg ut som Tommy Körberg i den där friyren dock...

Tom Hanks... Jag hade en sån crush på honom. Och faktiskt fortfarande, men nu är det hans röst som är den intressanta delen, inte hans person.

Måndag...

...och det är lika varmt idag. Tur att jag sitter på en så kass placering att jag inte ser att solen skiner när jag jobbar. Då hade jag fått ännu mindre jobb gjort.

Sedan kommer jag hem och upptäcker att jättemånga blommor slagit ut i trädgården under dagen. Hur länge var jag borta egentligen...?

I går såg vi Red dragon/Röd drake. Oh vad jag älskar Edward Norton. Och Ralph Fiennes. Underbara skådespelare. Just lovely. Jag hade inga större förhoppningar på filmen. Jag kommer ihåg att jag såg den första varianten, Manhunter/Red dragon, för några år sedan och jag tyckte att den var ganska kass*, den här däremot var riktigt bra. Spännande och lite lagom läskig. Me liiike!

*Något som jag fick redan på nu gör att jag måste se om den för att göra den rättvisa. Det är tydligen CSI-Grissom som spelar FBI-agenten i den, och då måste man ge den ytterligare en chans... :)

Vilken underbar helg! Kalasväder hela tiden, bara vara ute i trädgården och fixa: Kan det bli bättre?

I går var vi i Nynäshamn och åt middag. När vi väl kom dit (allvarligt talat, hur långt bort ligger det egentligen?!) så var det jättetrevligt. God mat och trevligt sällskap. Inte något vi gjort för sista gången! Synd bara att pendeltåget inte gick längre än till Centralen...

Idag har jag varit ute i trädgården och planterat och sått. Uppenbarligen var det soligt eftersom jag bränt mig... Typiskt.

Vi såg Zoolander alldeles nyss. Riktigt rolig film! Både Ben Stiller och Owen Wilson var jättebra.

Vi kollade på Wallace & Gromit: Varulvskaninens förbannelse igår. Jag hade inte sett den förut, men den var riktigt rolig.

Dessutom såg vi klart på Bringing out the dead med Nicolas Cage. Riktigt bra film. Scorsese är bra och Cage är suverän. Det ser verkligen ut som om han inte sovit på en vecka eller två. Kan helt klart rekommenderas.

ojojoj...

Det var visst ganska länge sedan nu. Jag undrar vart tiden tagit vägen. Jag har ju bara varit på jobbet och åkt hem känns det som.

Hur som helst. Nu är jag tillbaka och jag tänker fortsätta vara det. Jobbet är lite lugnare nu. Begravningen har varit. Våren är äntligen här och jag kan vara ute i min lilla trädgård. Life is good. Eller så gott som möjligt i alla fall.

Inte för att jag varit så aktiv de här senaste veckorna, men nu kommer jag i alla fall att vara borta över helgen. Pappas begravning är i morgon så jag håller på att packa för fullt just nu.

Jag trodde att jag skulle bryta ihop totalt, men det har inte hänt ännu. Förmodligen kommer det ikväll, när vi kommer hem till mamma. Jag kan också förutspå att morgondagen kommer att bli en av de värsta dagarna i mitt liv. Jag ska köpa näsdukar på väg hem. Storpack.

Jag skrev ett brev till honom. Tanken är att jag kan ta bort de dåliga minnena och bara behålla de bra. Förhoppningsvis komer det att funka.

Min far var alkoholist. Istället för att vara glad när han drack så blev han sur och grinig. De sista åren drack han inte något, och han blev faktiskt en annan människa. Jag älskade honom, han var min far. Det behöver inte betyda att jag älskade allt han gjorde. Jag såg upp till honom, han var min idol. I alla fall fram till dess jag insåg att han drack för mycket. Men älska honom, det kommer jag alltid att göra.

Jag kunde inte ha skrivit det bättre själv. På fredag är begravningen, och jag bävar för den.

Jag fick gjort ganska mycket på jobbet idag. Synd bara att jag var tvungen att sitta där till 19.00... Efter att jag varit sjuk, och ledig för att pappa gick bort, och allt annat, så ligger jag efter. Förhoppningsvis har jag näsan över vattnet på fredag. Hoppas jag.

Helgen var lugn annars. I fredags var vi ute och drack drinkar och åt middag. Länge sedan jag var ute med maken. Kul. I lördags hade vi några vänner över på middag och film. Också kul, det är alltid roligt att vara lite social. I går slappade vi bara. Jag tvingade med i och för sig med Maken till Plantagen för att börja titta efter blommor till trädgården* men annars var vi hemma.


*Självklart. Det var underbart vårväder. Jag fick en otrolig lust att sticka ut i trädgården och gräva upp saker. Om det inte var för att, du vet, det var sjukt mycket snö i trädgården...

Inte bra

Jag gick hem från jobbet tidigt idag. Om man säger så här, jag har mått bättre i mitt liv. Och ikväll är det föreningsmöte (eller vad man nu säger) för vår gata. Jag måste gå dit för Maken har ett synnerligen viktigt möte att gå på. Bridge. För tilfället är jag ganska kinkig, men det går nog över. Nån gång.

Låt jag lyssnat mest på idag: Jag ljuger så bra - Linda Bentzing
Film jag sett (nästan hela av) idag: Laws of attraction.
TV-serie jag fastnat i: Lost.

Varför ska man tänka på nån annan än sig själv? Ego...

Det har ju hänt fler personer än mig, men det har ju inträffat.

Jag reste hem vid jul. Självklart skulle jag även träffa Kräket som hade *smörat* sig tillbaka till mig under hösten. Två dagar före julafton - TVÅ - gjorde han slut med mig: "det är inte du, men det funkar inte"... Just for the record - det var inte sista gången han lyckades knäcka mig. Men till slut slapp jag undan.

Den förste som fick veta något var pappa. Han brukade inte vara den allra bästa att prata om sådana sker med, men just då var han guld. Tröstade och bara lät mig gråta. Jag kom att tänka på det i morse när jag lyssnade på nedanstående låt i spelaren på väg till jobbet. Självklart började jag gråta. Så många minnen som dyker upp när man minst anar det... Ni som mötte en gråtande kvinna i morse, det kan ha varit jag. I så fall var jag inte berusad eller något, bara lite morgonsorgsen.


Tog tåget ner du skulle dumpa mig
Bättre på plats än genom telefon
Jag visste inte vad som väntade
Första semestern på fyra år

Som jag förstod var vi förälskade
Du sa att ingen varit så bra som jag
Vi talade om allt och älskade
Jag låna’ pengar och kom till din stad

Varför ska man tänka på
nån annan än sig själv
Ego

Nananana du skulle dumpa mig(dumpa mig)
Bättre på plats än genom telefon
Nananana du skulle dumpa mig(dumpa mig)
Bättre på plats än genom telefon

Gick till ditt jobb jag skulle hämta dig
Du bad mig vänta på dig utanför
Redan då förstod jag att nånting förändrades
Din blick var annorlunda än jag kom ihåg

Jag fråga’ vad det var du svarade
Det fanns en på ditt jobb du tyckte bättre om
Så du bad mig komma hit för att få dumpa mig
Du sa, bättre på plats än genom telefon

Varför ska man tänka på
nån annan än sig själv
Ego

Nananana du skulle dumpa mig(dumpa mig)
Bättre på plats än genom telefon…

Ego
Ego

Nananana du skulle
Bättre på plats än genom telefon

Ref.

Dumpa mig - Veronica Maggio

Vanlig måndag

Usch, det känns att det är måndag. Ändå fick jag gjort ganska mycket idag. Jag ska på seminarium torsdag och fredag, så det känns som att jag behöver stressa klart alla arbeten tills dess. En känsla jag har säger mig dock att det inte kommer att hända.

Nu väntar jag bara på att klockan ska bli 20, så jag kan ringa min bror. Vi har inte pratat så mycket sedan pappa gick bort, så det gäller att ta alla tillfällen i akt.

Lite av en antiklimax faktiskt. Det verkade faktiskt som om BWO skulle ta hem hela alltet. Men det blev Carola. Surprise... Det tragiska är ju att det inte är låten som folk har röstat på, utan personen. Hon skulle kunna vinna om hon läste upp telefonkatalogen! Visst, hon har Rösten, men absolut inte Låten. Aja, vi får se vad som händer när det är dags för Aten.

För övrigt var vi hembjudna till kompisar på middag ikväll. Mycket trevligt. Det är alltid gott att äta mat som man inte lagat själv =) Jag är mycket mätt.

Vi köpte en ny undulat i torsdags. Nu har vi fyra stycken. Är det någon som kan komma på någon dricka som är grön (och helst god)? O.S.A. snarast tack. Vi ska ha dopceremoni här snart.

Jag ska vakta Nationella prov i svenska idag. På en lördag. Trött. Vi får se hur många som kommer.

Genrepet

Tyvärr var våra platser något av en besvikelse. Det kändes som om vi gick upp halvvägs till himlen för att få sitta ner...

Låtarna var bra. Carola var inte alls så energisk som jag trodde att hon skulle vara. Förmodligen sparar hon allt krut till i kväll. De artister som jag tyckte fick mest applåder var Linda Bentzing, Magnus Carlsson och BWO. De sistnämnda uppträdde till mest jubel, helt klart (även om det var många som reste sig och dansade till Bentzing...)

De tre som kommer att vara överst? Tja, Carola kommer ju att vinna, allt annat skulle vara en megasuperduperchock. Jag gillar inte låten, men hon hade kunnat ställa upp med Electric Banana Band-låten och vinna. När hon vill har hon en fantastisk röst. Sedan vill jag inte att hon ska vinna, men det är en annan femma.

BWO och Andreas Jonsson trodde jag skulle vara med bland de tre bästa innan genrepet. Jag tror fortfarande helt och hållet på BWO, men jag kanske vill byta ut Andreas, hur bra låten än är, till Linda Bentzing.

Jag ska helt klart se finalen i alla fall. Om inte annat för att jag vill höra Lena sjunga igen. Det sägs ju att finalen bara är utsmyckning för att vi ska skicka iväg Carola till Aten. Förmodligen, men vi får se...

Val

Att det finns så många psalmer och melodier man kan välja till en begravning. Jag måste dessutom bestämma vad det ska stå på bandet på vår bukett. Hur sammanfattar man 32 år på en kort rad? Hur gör man så att det inte bara låter som en sliten klyscha? Hur kan de vänta sig att man kan bestämma något sådant på en enda vecka?

Det var en gång en film jag tyckte mycket om. Jag tycker fortfarande om den, men vill inte se om den för ofta. Jag talar om Fyra bröllop och en begravning. Det bästa, mest gripande, är utan tvekan dikten på begravningen. Jag hittade den precis på svenska. Inte riktigt lika bra som i original, men ändå fin.

Begravningsblues - av W H Auden (eng. Funeral Blues)

Stanna alla klockor, stäng av din telefon,
tysta hunden med ett ben där den gläfser i vrån,
täck över pianot och låt kistan bäras ut
till de sörjandes tårar och trummans förstämda salut.

Må flygplanens klagan betyga vår nöd
där de ristar sitt budskap i skyn: "Han är Död",
klä duvorna i kräppkragar på städernas torg,
låt polisen bära svarta handskar av sorg.

Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
min arbetsvecka och min söndagströst,
min dag, min afton, mitt tal, min sång;
jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.

Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
Montera ner molnen och ta isär solen sen,
sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll.

(Tolkning: Bengt Jangfeldt)

Apropå att göra saker utanför jobbet: På fredag ska jag hit. Globen, here I come! Heja BWO! *


*men Carola kommer att vinna, det står förmodligen i hennes kontrakt... ;-)