Massagen... Ja, den var egentligen värd ett alldeles eget inlägg, tror jag. Jag kommer dit och blir tilldelad en kvinnlig massör som vinkar in mig i ett rum med skåp där jag får ta av mig alla kläder förutom trosor. Redan där visar det sig att hon inte kan många ord engelska och eftersom min arabiska är sorgligt fåordig (läs: inte ett ord, tyvärr) hade vi problem.
Hon ville att jag skulle ta av mig glasögonen och jag svarade att jag var nästan blind utan dem. Hon förstod mig inte. Med mig på resan hade jag en trevlig tysk dam. Hon kunde tyvärr inte så mycket engelska och det visade sig att min tyska rostat bort till stor del. Vi gjorde oss dock förstådda, vilket var mer än jag kan säga om mig och min massör. :-)
Kleopatrabehandlingen - som det hette - startade med bastu och följdes sedan av hand- och fotskrubb och även kroppsskrubb med kokos och mjölk. I morse fick jag bort den sista kokosen. I ögonvrån. Det var när jag låg där som jag insåg att det kanske var dumt att ha på sig vanliga trosor, borde kanske haft bikiniunderdelen istället. Ungefär här gav massören upp hoppet om mig. Jag ställde en fråga om jag skulle vara kvar på britsen eller inte. Hon förstod mig inte och hämtade chefen. Han förklarade för mig hur schemat var. Under resten av tiden sa kvinnan max tio ord till mig.
Efter skrubben blev jag inslagen i handdukar, d v s en mildare form av mumifiering.
Efter en dusch släpptes jag in i ångbastun - där jag passade på att få bort mer kokos, duschen hade nämligen en ganska tunn stråle och jag fick inte bort allt där. Jag och tyskan satt och skrattade åt vad som hände. När vi blev utsläppta var det dags för skumbehandling. Hon tryckte ut tallbarrsdoftande skum över mig med en moppliknande tingest - såg inte så bra eftersom jag inte fick ha glasögonen på mig. Efter ännu en dusch var det dags för en sväng till i ångbastun. Sedan var det massage. Den var intensiv, men skön. 90 minuter skulle den ta och jag tror att den drog ut lite på tiden - förmodligen till viss del beroende på den galna västerlandskvinnans babblande *vinkar*
Efter detta var det middag och sedan snabb hemgång. Barnen fick lite godis och spelade lite spel, sedan var det sängen som gällde. Det tog dock ganska lång tid för att få dem att somna. Vid 22.45 sov de - och även vi, ty då väcktes jag av Maken som tyckte att vi skulle sova.
Det var då jag började hacka tänder och frysa.
Jag är fruktansvärt röd på armar och axlar och har legat med en handduk över överkroppen idag. Dessutom har jag en träningsvärk utan motstycke i armarna. Det går knappt att sova eftersom det känns som om det springer i dem hela tiden. Men jag är otroligt glad att vara här, tro inget annat!
Mina små solstrålar. Två timmar senare somnar P2 i stolen i restaurangen... Förståeligt, så mycket som de badat. I morgon blir det siesta!
Till vänster på sista bilden, där äter vi lunch. Pusselbitarna är fascinerade av att se stora fiskar precis bredvid vårt bord i hamnen.
Det är varmt, men det blåser mycket. Man blir lurad och tror inte att solen tar så mycket eftersom det ibland t o m är så att man fryser av blåsten. Men tro mig, det tar.
Nu ska jag ta mina stackars armar och sova ett par timmar. Förhoppningsvis har jag inte lika ont i morgon. Då kanske jag berättar om mina och P2:s upptåg i en av affärerna idag - nu orkar jag faktiskt inte. Dessutom har Maken bett mig stänga av telefonen.
God natt!
Det verkar som om semestern är bra trots allt och att pojkarna uppskattar nya äventyr! Ser skönt ut på bilderna.
SvaraRaderaMen behandlingen du "utsattes" för låter ju bara för mycket! Lite komiskt, men kanske inte helt behagligt... Verkar som om det tog sig mot slutet i alla fall :))