Bio - flera stycken

Det blev inte en film. Det blev två. Helt olika, men båda bra på sitt sätt. 


Vi började med att se Due Date, med Robert Downey jr och Zach Galifianakis. Och en sak kan jag säga från början, det är inte en helt originell filmhistoria. T o m Maken kände igen grundstoryn från Raka spåret till Chicago (Planes, Trains and Automobiles) med Steve Martin som den ordentlige mannen som tvingas resa med den mer bohemiske figuren som spelas av John Candy. 


Men filmen var riktigt rolig, och står hyfsat på egna ben. Varken jag eller Maken har sett Baksmällan (The Hangover) från förra året, men den står numera på vår filmlista att se här hemma. Zach Galifianakis är tydligen med i den, men han är en ny bekantskap för mig. Ibland hysteriskt rolig, ibland bara hysterisk... :)


RDJ spelar en man som är på väg hem från Atlanta till L.A. eftersom hans fru ska föda deras första barn med planerat kejsarsnitt. Efter en del händelser på planet blir både han och en annan man avslängda och belagda med flygförbud. Istället delar de båda männen bil för att ta sig hem. Mycket, mer eller mindre sjuka, saker händer och vi satt och skrattade så gott som hela filmen. 


Jag var lite oroad innan för att det eventuellt skulle vara en grabbfilm med mycket under-bältet-humor. Det fanns sådan också, men den var överkomlig. Och RDJ är mycket bra, som han alltid är. 

När vi var på väg ut frågade Maken om vi inte skulle se The Social Network också. Eftersom jag velat se den sedan den kom ut i oktober sa jag OK.  Och den var bra. Sällan har jag tyckt så illa om en huvudrollsinnehavare, för Mark Zuckerberg (spelas av Jessie Eisenberg) är inte en person man gillar så mycket. Socialt inkompetent och säger saker som man kanske inte ska säga högt. Det finns dock en sak han är sjukt bra på och det är att skriva kod. Han skapar ett socialt nätverk som startas upp på Harvard och sprider sig från skola till skola, kontinent till kontinent. The Facebook, senare kallat Facebook. På vägen skapar han dock också fiender.


Filmen tar dels upp de stämningsansökningar som görs mot honom, och dels vägen till att bli världens yngste dollarmiljardär.


Replikerna i filmen är genomtänkta och för det mesta bra. Erica Albright (spelas av Rooney Mara, den nya Lisbet Salander) får redan tidigt i filmen tala om för Zuckerberg vad hon tycker om honom:

You are probably going to be a very successful computer person. But you're going to go through life thinking that girls don't like you because you're a nerd. And I want you to know, from the bottom of my heart, that that won't be true. It'll be because you're an asshole.

Jag ville se den av flera skäl. 1) Aaron Sorkin har skrivit manus. Det var mitt tyngst vägande skäl eftersom allt han gör är bra. Aaron Sorkin är ett geni. End of story.
2) Facebook och storyn kring den är fascinerande. Så mycket kringstory och ett sådant fenomen som Facebook är idag...Wow.
3) Jag har hört en del kommentarer om att den är Oscarsmaterial. Intressant.


Jag gillade filmen mycket. Visst, det är ganska mycket dialog i den, men det är aldrig någon onödig replik. Förmodligen är det inte en film som vinner en Oscar, men den kommer nog att bli nominerad. Justin Timberlake spelar grundaren av Napster, Sean Parker. Han kommer också med på ett hörn och jag gillar honom nästan ännu mindre än Zuckerberg. Skådespelarinsatsen är dock bra.