Skumpropp...

När jag kom hem igår insåg jag att lampan över disknänken och över spisen inte lyste. Fair enough, jag behövde tydligen byta propp. Sedan gick jag till datorn och glömde totalt bort det.

När Maken kom hem från bridgen ganska sent igår kväll insåg han att garageporten inte gick att öppna. Den gick tydligen också på samma propp. Dessutom även hallampan och belysningen i ena badrummet.

Jag bytte propp en gång. Den sprakade blått och dog. Jag bytte en gång till. Den sprakade blått och dog. Ni ser problematiken, eller hur? Fanskapet ville inte funka.

Maken trodde att det eventuellt kunde bero på vår något oortodoxa tillfälliga lösning utomhus innan vi hittar den perfekta lampan till väggen. Vi har virat in kabeln i plastpåsar och låter den hänga där. Det har varit en ganska snöig vinter, om ingen märkt det och nu har det börjat töa. Risken för smältvatten ner i plastpåsen var tydligen överhängande... Oops.

Jag bröt strömmen och Maken snurrade in utomhussladdarna i nya plastpåsar (varför ändra ett vinnande koncept, right?). Sedan bad han mig sätta igång strömmen och byta propp igen. Jag gjorde detta. Effekt? Proppen sprakade blått och dog. Vid det laget gav vi upp. Så just nu har vi inte belysning överallt. Något irriterande.

Dum sidoeffekt: Vi glömde att vi bröt strömmen och att vi därmed behövde ställa om klockor och larm. Eller snarare larmet, jag ställde in klockorna. Följd: Vi vaknade 8.15 istället för 7 och Maken kom försent till sitt möte i morse.

Om inte annat så dyker Brodern upp här om en vecka. Han kanske kan hjälpa oss om vi inte löst det (visst kan du, ömma broder?)