Det har varit småkul, vartenda avsnitt hittills. Inte skratta-sig-genom-varenda-person-roligt, men helt OK. Förra veckan var kul, det måste vara tacksamt att roasta Robert Gustavsson. Men ikväll visade de det roligaste avsnittet hittills. Jag hade så gott som tårar i ögonen av skratt efter att ha hört hela Martin Sonebys (foto till höger: Maja Suslin/Scanpix) roast. Och André Wickström. Och givetvis Magnus Betnér.
Det jag känner, rent spontant? Varför, *varför*, hamnade jag på Markoolios roast?! Det var ju Schyfferts roast jag borde sett live. En naturlig fortsättning efter att ha sett hans 40-årsroast.
Här skulle jag vilja lägga in en bild på Schyffert i den röda kostymen, som var pricken över i. Men jag hittar ingen Google-bild, så det blir en annan gång. Synd, den var tjusig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar