Bra kväll - trots allt

När jag kom hem slog det mig att jag fortfarande inte hade sett serien Lost in Austen, bara spelat in den när den gick. Jag skulle bara se två avsnitt, sedan skulle jag städa och ta en tidig kväll. Berömda sista ord. När två avsnitt var sedda började jag direkt med avsnitt tre. En bit in i *det* avsnittet var det inget snack om saken. Jag skulle se klart den.

Åh, det här var bra. Jag får nog ta och skaffa DVD:n, A1, det här går inte annars. De blandar den där speciella känslan man alltid får av att läsa boken med en modern touch.

Mr Darcy har alltid varit Colin Firth, utan snack, det vet alla som känner mig en aning. Men nu har han fått en otroligt jämn medtävlare i Elliot Cowan. I synnerhet i vattenscenen - vilken bröstkorg!

Och Elizabeth Bennet. Hon är precis som man kan tänka sig att hon skulle vara i en sådan situation. Otroligt cool tjej. Hell, jag vill vara Elizabeth Bennet. Men nu vete katten. Jag kan lika gärna tänka mig att vara Amanda Price... :)

Amanda Price är alltså tjejen som läser boken Stolthet och fördom som vi andra läser dagstidningar. En dag upptäcker hon att det står en ung dam i konstiga kläder i hennes badkar. Det verkar som om dörren till utrymmet som Amanda vet leder till rören i själva verket är en tidsportal. Amanda hamnar hos familjen Bennet, samma dag som en viss mr Bingley kommit till rätta på Netherfield. Lizzy kommer inte med tillbaka och får stanna i nutid.

Trots att Amanda har alla svar till hur det ska vara och vem som är god respektive mindre trevlig - hon har med sig sin kopia av boken - är det inte lika enkelt när hon väl befinner sig där. Ingen vill ju bete sig som Amanda vet är rätt sätt. Och där är ju också den där fruktansvärt otrevlige mr Darcy...

Denn version av mr Darcy ser för övrigt ut som om Colin Firth och Heath Ledger skulle fått en son. Inte den sämsta kombinationen, om ni nu frågar mig.