Varmrätten vann nog Maken på ändå. Jag valde ugnsbakad lax med hummerrisotto, Maken åt lammkotletter med rösti. Hans rätt var godare, även om min också var helt OK.
Efterrätten var en chokladbit och kaffe. Alldeles lagom efter såpass mycket mat.
Varför jag börjar berätta om maten? Jo, själva R.E.A.-showen var nämligen inte så där jättemärkvärdig. Maken jämförde den med ett Handelsspex. Det är synd, det är väldigt bra personer med i showen, men manuset kunde varit mer genomarbetat.
Höjdpunkten var, som alltid*, Jan Åströms sånginsatser. Både när han gjorde en parodi på Lundell med en gitarr och en vin-BiB och när han sjöng en svensk version av Yellow Brick Road i slutet av föreställningen. Jag har hört honom sjunga den förr, det är nog en tradtition vid det här laget, men han har en grym röst!
Både Rachel Molin & Andreas Nilsson är suveräna på att imitera. Det var också kul, i synnerhet när Rakel var Lill-Babs. Shit så likt hon lät!
Och visst, både Anders Lundin och Sussie Eriksson är kul. Men som sagt, det är inte i varje sketch som man skrattar. Joe Laberos assistenter var otroligt roliga dock, på dalmål t o m!
Men som sagt, Jan Åström. Vilken röst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar