Trötthet, musik och gamla elever

Trött. Jag tänkte ta ledigt från jobbet ett par dagar och vila upp mig. Det kanske inte blir så mycket vilande, men det blir i alla fall inget jobb. Eller så mycket datorsittande heller för delen. Bara ifall någon faktiskt skulle undra vart jag har tagit vägen.

Jag har lyssnat ganska mycket på Winnerbäck nu, och skivan är riktigt bra. Den kommer att följa med mig dit jag åker.

Jag stör mig lite på att ett av spåren, Innan mörkret faller, låter som Lilla fågel blå eller vad nu Staffan Hellstrand-låten heter. Själva texten är bra, men bitar av melodin låter faktiskt snodd, eller åtminstone frikostigt lånad.

Idag fick jag ett SMS från en gammal elev. Den enda elev som jag någonsin gett mitt mobilnummer, av egen fri vilja alltså. Jag minns inte så noga eftersom det var så länge sedan jag hade högstadielever, men jag tror inte att jag någonsin gav mitt mobilnummer till föräldrar.

Hon, för det är en hon, skrev att hon bara ville tala om att hon hade tänkt på mig någon dag & att jag var en av de bästa lärare hon haft. Jag tror i och för sig att det vilar en fridens skugga över min tid som hennes lärare, det var nämligen några år sedan nu. Det var dock i alla fall jättekul att läsa. Det var en sådan där elev som alla lärare gillar att undervisa. Otroligt duktig i de ämnen jag hade då, i synnerhet svenska. Dessutom ambitiös & trevlig. Jag har fortfarande kvar en liten plansch hon gjorde till mig när jag slutade, ett A3-ark med en bloddrypande deckare skriven på den.

Hon kommer att bli en författare någon gång, frågan är bara när. Och då kommer jag att vara überstolt. Så det så.